Så är det nog. Jag va inte sånn här för 4 år sen, för fyra år sen hade jag inte en massa misstankar om allt och alla. För fyra år sen var jag inte så deffiensiv som jag är idag.

Men när någon man verkligen håller kär skadar en så mycket, med alla dom orden, alla handlingar... Då blir man annorlunda. Just därför känns det som att man sållar mycket bland sina vänner också, jag vill inte ha en vänn jag inte kan lita på, som säger saker och gör en annan sak för det förstör det hela ännu mer, inte för att någon vill ha en sånn vänn, men för fyra år sen hade jag gett "vänner" fler chanser.... tror jag.

Jag vill inte vara sur och bitchig, men när det händer för mycket mot en människa så knäcks dennes personlighet och upp byggs en helt annan - det är iallafall så det hänt med mig.
Jag springer inte runt och surar på alla människor, långt ifrån - men jag är helt klart mer lättretlig nu - efter allt som hänt. Alla tankar som jag går igenom Every single day, det kan nog göra vem som helst käpp.


Här är iallafall pojken jag aldrig vill vara utan, pojken som är min anledning till det mesta jag gör ♥